Personen
Turgut Reis
Osmansk amiral, sjöbefälhavare och Beylerbeyi av Tripoli (ca 1487–1565)
Turgut Reis var en av 1500-talets mest framstående osmanska sjöbefälhavare och en central gestalt i Osmanska rikets kamp om kontrollen över Medelhavet. Han är särskilt förknippad med västra och centrala Medelhavet, erövringen av Tripoli 1551, slaget vid Djerba 1560 och den stora belägringen av Malta 1565, där han själv stupade.
I europeiska källor blev han framför allt känd under namnet Dragut, medan osmanska källor använde namnet Turgut Reis och senare Turgut Paşa. I den islamiska världen förekommer också hedersnamnet Seyfü’l-İslâm, “Islams svärd”.
Turgut Reis bör förstås i den historiska miljö där Medelhavet under 1500-talet var en plats för ständig rivalitet mellan Osmanska riket, Habsburgarna, Spanien, de italienska staterna, Venedig, Genua, Frankrike och Johanniterriddarna på Malta. Han var både en erfaren sjökrigare och, under senare delen av sitt liv, en officiell osmansk ämbetsman.
Tidiga år
Turgut Reis föddes omkring 1487 i Menteşe-sandjaket, i området kring dagens Bodrum på den anatoliska kusten. Den turkiska biografiska traditionen placerar honom i byn Seravalos/Sıravolos, och hans far anges som en bonde vid namn Veli. Den exakta identifieringen av födelseplatsen har diskuterats av historiker, och därför är det bättre att ange området snarare än att presentera en specifik modern ort som helt säker.
Som ung sökte han sig till sjön och blev sjöman. Han steg därefter inom den grupp av sjömän och frivilliga kaptener som i de osmanska källorna förknippas med leventerna. Hans erfarenhet till sjöss, hans militära skicklighet och hans förmåga att leda fartyg och män gjorde att han så småningom fick en egen betydande position.
Hans tidiga karriär sammanföll med uppkomsten av Barbaros Hayreddin Paşa och hans bror Oruç Reis som ledande sjöbefälhavare i västra Medelhavet. Turgut kom att bli en av Barbarossas närmaste och mest betrodda kaptener.
Turgut Reis och Barbaros Hayreddin Paşa
Turgut Reis verkade under en period då gränsen mellan statlig krigföring, kaparverksamhet och det som europeiska motståndare kallade piratverksamhet kunde vara mycket flytande.
De osmanska källorna beskriver hans verksamhet som gazâ, medan europeiska källor ofta använde ord som corsair eller pirate. En modern historisk framställning bör därför vara försiktig med att bara kalla honom “pirat”. Han var en korsar och sjökrigare som senare blev en officiell osmansk ämbetsman och beylerbeyi.
När Barbaros Hayreddin Paşa kallades till Istanbul av Sultan Süleyman I år 1533 följde Turgut Reis med in i den osmanska flottans bredare verksamhet. Han fortsatte därefter att spela en viktig roll i Medelhavet.
Slaget vid Preveza – 1538
År 1538 deltog Turgut Reis i slaget vid Preveza, en av de viktigaste sjöstriderna i 1500-talets Medelhavshistoria.
Han deltog som ledare för frivilliga leventkaptener och bidrog med sitt eget fartyg till den osmanska flottan under Barbaros Hayreddin Paşa.
Den osmanska segern vid Preveza stärkte Osmanska rikets ställning i Medelhavet och blev en av Barbarossas största militära framgångar. Turgut Reis etablerade sig samtidigt som en betydande självständig befälhavare.
Gozo och Korsika – 1540
År 1540 genomförde Turgut Reis en räd mot Gozo, som i vissa osmanska och europeiska källor kallades “Lilla Malta”.
Samma år genomförde han en operation mot Korsika. Där blev han tillfångatagen av styrkor under Giannettino Doria, brorson till den berömde genuesiske amiralen Andrea Doria.
Turgut Reis hade då tretton fartyg med sig och fördes efter fångenskapen till Genua.
Fångenskapen i Genua
Turgut Reis tillbringade flera år i genuesk fångenskap.
Hans frigivning skedde i samband med Barbaros Hayreddin Paşas fransk-osmanska operationer. Barbarossa hotade Genua och pressade fram Turguts frigivning. När Turgut åter blev fri återvände han omedelbart till sjölivet.
Barbarossa uppskattade honom högt. I en osmansk källa beskrivs Turgut som en duglig gazi, och Barbarossa gav honom dessutom ett reservfartyg som belöning.
Efter frigivningen byggde Turgut snabbt upp sin styrka igen. Hans flotta växte till omkring 25 fartyg, och han blev en av de mest fruktade kaptenerna i västra Medelhavet.
Djerba och Mehdiye
Turgut Reis etablerade sig under 1540-talet som en mäktig aktör i området kring Tunisien och Libyen.
År 1540 tog han kontroll över Mehdiye (Mahdia) i Tunisien och använde staden som bas. År 1550 belägrades Mehdiye av en stor spansk-habsburgsk styrka under bland andra Andrea Doria. Staden föll efter en lång belägring.
Turgut fortsatte samtidigt att använda Djerba som en viktig bas och verksamhetsplats. Hans aktiviteter i området bidrog till den osmanska närvaron i centrala Medelhavet.
Erövringen av Tripoli – 1551
En av de viktigaste händelserna i Turgut Reis liv var den osmanska erövringen av Tripoli 1551.
Tripoli hade kontrollerats av Johanniterriddarna sedan 1530-talet och var strategiskt viktigt för kontrollen av Nordafrikas kust.
Sultan Süleyman I kallade Turgut Reis till Istanbul inför expeditionen. Enligt den osmanska traditionen lovades Turgut att han skulle få tjänsten som beylerbeyi av Tripoli om staden erövrades.
Den osmanska flottan under Sinan Paşa förenades med Turgut Reis styrkor. Den 15 augusti 1551 föll Tripoli efter belägringen och övergick till osmansk kontroll. Turgut Reis hade spelat en avgörande roll i operationen.
Efter erövringen utsågs dock Hadım Murad Ağa först till beylerbeyi i stället för Turgut. Turgut blev missnöjd och lämnade området med sin flotta. Han återvände senare till Istanbul och fortsatte sin karriär inom det osmanska systemet.
Från Turgut Bey till Turgut Paşa
Efter Tripoli fick Turgut flera officiella uppdrag.
I september 1551 utsågs han till sancakbey av Karlı-ili, med betydande inkomster och militärt ansvar. I december samma år fick han befälet över en flotta på omkring fyrtio galärer för att skydda Egeiska havet.
Under dessa år blev hans ställning alltmer integrerad i den osmanska staten.
År 1553 ledde han en flotta på omkring 45 galärer i en fransk-osmansk operation mot Habsburgarnas besittningar. Han deltog bland annat i operationerna på Korsika.
Vid Bastia besegrade han 17 augusti 1553 en genuesk undsättningsstyrka. Efter stadens kapitulation frigav hans styrkor omkring 7 000 muslimska fångar, som fördes till Avlona.
Detta är en viktig del av hans historia eftersom den visar att hans militära verksamhet inte bara handlade om erövring och byte utan också om att befria människor som hölls fångna.
Beylerbeyi av Tripoli – 1556
År 1556 fick Turgut Reis slutligen den position som han hade blivit lovad.
Han utsågs till Beylerbeyi av Tripoli, ett mycket högt administrativt och militärt ämbete.
Han innehade ämbetet från 1556 till 1565.
Som beylerbeyi arbetade han med att stärka Tripolis försvar och utveckla provinsen. Han lät bygga och reparera befästningar och använde samtidigt sina flottstyrkor för operationer i Medelhavet.
De resurser som kom från hans militära operationer bidrog enligt den osmanska biografiska traditionen till provinsens ekonomiska och militära utveckling.
Turgut Reis och Tripolis byggnader
Turgut Reis lämnade inte bara ett militärt arv efter sig i Tripoli.
Han lät bygga ett moské- och komplex, som senare kom att bli känt som Turgut Reis Külliyesi. Komplexet omfattade moské, gravplats och hamam.
Enligt TDV İslâm Ansiklopedisi uppfördes moskén på platsen för en tidigare byggnad och dateras till 1551, även om delar av komplexet senare förändrades och restaurerades.
När Turgut Reis dog 1565 fördes hans kropp från Malta till Tripoli och begravdes i komplexet han själv hade grundat.
Hans grav blev därmed en fysisk del av det stadslandskap han hade varit med och format.
Slaget vid Djerba – 1560
År 1560 blev Turgut Reis en av huvudpersonerna i den stora osmanska segern vid Djerba.
En spansk-allierad styrka hade tagit kontroll över ön. Den osmanska flottan under Piyâle Paşa seglade från Istanbul och Turgut Reis anslöt med sina egna galärer den 16 maj 1560.
Belägringen av Djerbas fästning varade omkring två månader.
Den 30 juli 1560 föll ön för osmanerna. Turgut Reis hade deltagit med styrkor från bland annat Tripoli, Kairouan och Sfax.
Segern vid Djerba blev en av de stora osmanska framgångarna i kampen om Medelhavet.
De sista åren
Under de första åren av 1560-talet fortsatte Turgut Reis att leda militära och marina operationer.
Han fortsatte att hålla kontakt med Istanbul och att ta emot order och förfrågningar från den osmanska regeringen.
Hans auktoritet var vid denna tid så stor att han fortfarande spelade en aktiv roll i de osmanska planerna för Medelhavet trots att han var omkring 70–80 år gammal.
År 1564–1565 började förberedelserna för den stora osmanska expeditionen mot Malta. Turgut Reis fick order att delta och hans råd efterfrågades inför operationen.
Belägringen av Malta – 1565
År 1565 inledde Osmanska riket sin stora invasion av Malta.
Ön försvarades av Johanniterriddarna, som hade gjort Malta till en viktig bas för sina operationer mot osmanska och muslimska fartyg.
Turgut Reis anlände till Malta den 2 juni 1565 med tretton galärer och två mindre fartyg. Omkring trettio korsarfartyg följde honom.
Han var vid denna tid en mycket gammal man men fortfarande en av den osmanska arméns mest erfarna befälhavare.
Turgut Reis var kritisk till att belägringen hade börjat med angreppet mot Fort Saint Elmo, eftersom han ansåg att det fanns strategiska problem med planen. Trots detta deltog han personligen i striderna.
Han tog befälet över artilleriet som besköt Saint Michael och fortsatte att leda operationerna kring Saint Elmo.
Turgut Reis död
Den 18 juni 1565 träffades Turgut Reis av splitter från en kanonkula och skadades svårt i huvudet.
Han överlevde inte skadan.
Den 23 juni 1565, samma dag som osmanerna slutligen erövrade Fort Saint Elmo, dog Turgut Reis av sina skador.
Hans kropp fördes med fem av hans egna galärer tillbaka till Tripoli.
Där begravdes han i anslutning till moskén och komplexet som han själv hade låtit uppföra.
T
Hans död markerade slutet på livet för en av Medelhavets mest erfarna osmanska sjöbefälhavare.
Namnet Turgut Reis
Det är viktigt att använda hans namn korrekt.
Turgut Reis
Detta är det namn som bör användas som hans huvudnamn i en historisk presentation.
Turgut Paşa
Under hans tid som beylerbeyi förekommer formen Turgut Paşa.
Dragut
Dragut är den europeiska namnformen som förekommer framför allt i västerländska källor.
Turgutça
Osmanska källor använde även formen Turgutça, och han var bland sjömän känd som Turgut Ata eller “Büyük Turgut” i vissa traditioner.
För en sida som vill hedra personen skulle därför huvudrubriken vara:
Turgut Reis (ca 1487–1565)
och Dragut kan anges som historiskt alternativt namn.
Vad betyder “Reis”?
Ordet reis betyder ungefär ledare, kapten eller befälhavare och användes i den islamiska och osmanska marina miljön som en titel för sjöbefäl.
Det är därför inte nödvändigtvis ett efternamn i modern mening.
“Turgut Reis” bör alltså förstås som namnet på en historisk sjöbefälhavare, inte som ett modernt för- och efternamnssystem.
Turgut Reis historiska betydelse
Turgut Reis var viktig av flera olika skäl.
Han var först och främst en skicklig sjöbefälhavare. Han kunde röra sig snabbt mellan olika delar av Medelhavet, organisera flottstyrkor och utnyttja kustlandskap, hamnar och öar strategiskt.
Men hans betydelse slutade inte där.
Han blev också en del av den osmanska statsapparaten. Efter att ha verkat som korsar och frivillig kapten blev han sancakbey och slutligen beylerbeyi av Tripoli.
Hans liv visar därför tydligt hur en skicklig sjökrigare kunde gå från en relativt blygsam bakgrund till att bli en av Osmanska rikets mäktiga militära och administrativa personer.
Hans liv speglar också Medelhavets historia under 1500-talet: en värld där religion, handel, politik, sjömakt, fångenskap, diplomati och krig var tätt sammanflätade.
Arv
Turgut Reis blev ihågkommen både i den osmanska världen och i europeiska historiska källor.
I Turkiet bär flera platser hans namn, bland annat Turgutreis på Bodrumhalvön.
I Tripoli finns fortfarande minnet av honom genom det religiösa och arkitektoniska komplex som förknippas med hans namn.
Hans gravplats i Tripoli är särskilt betydelsefull eftersom hans kropp efter hans död fördes tillbaka från Malta till den stad där han hade varit beylerbeyi och där han hade byggt sitt religiösa komplex.
I Malta är hans namn för evigt förbundet med belägringen 1565 och hans död vid Saint Elmo.
På så sätt finns hans minne kvar på båda sidor av den konfliktfyllda Medelhavsvärld där han tillbringade sitt liv.
Turgut Reis
Från Menteşe till Medelhavet – en kronologisk översikt över Turgut Reis liv och militära karriär.
Turgut Reis föds i Menteşe-området i västra Anatolien
Knyts närmare till Barbaros Hayreddin Paşas osmanska verksamhet
Deltar i slaget vid Preveza
Räder mot Gozo och Korsika
Fångenskap hos genueserna
Friges och återvänder till Medelhavet
Får officiell osmansk belöning som ”Akdeniz leventleri kaptanı”
Mehdiye belägras och faller
Tripoli erövras från Johanniterriddarna
Blir sancakbey av Karlı-ili
Leder framgångsrik operation på Korsika
Utnämns till Beylerbeyi av Tripoli
Deltar i den osmanska erövringen av Djerba
Deltar i den stora belägringen av Malta
Såras dödligt av kanonsplitter
Dör på Malta
Hans kropp förs till Tripoli och begravs i hans eget komplex
Tidslinjen bygger framför allt på den detaljerade biografin i TDV İslâm Ansiklopedisi.
Historisk bedömning
Turgut Reis bör inte reduceras till vare sig “pirat” eller enbart “amiral”.
Han var en person vars liv förändrades tillsammans med Osmanska rikets utveckling i Medelhavet. Han började som sjöman och levent, blev korsarkapten, samarbetade med Barbaros Hayreddin Paşa, tjänade den osmanske sultanen, blev militär guvernör och slutligen Beylerbeyi av Tripoli.
Han var också en person som befann sig mitt i en mycket brutal tid. Hans egna operationer innebar räder, sjöstrider, fångenskap och krig, precis som de operationer som utfördes mot honom. För att hedra honom historiskt bör man därför inte göra honom till en enkel hjältefigur utan berätta om hela människan och hela den värld han levde i.
Det är just denna komplexitet som gör Turgut Reis till en viktig historisk person att bevara i minnet.